# 33 Det är inte så konstigt att resultaten sjunker budget ska ju hållas

Nu är jag så himla trött på den där PISA! Det blir bara gnäll hela tiden och är det inte eleverna som är värdelösa så är det vi lärare! I morse läste jag om att de svenska eleverna misslyckas även vad gäller problemlösningsförmåga.

”Svenska elever klarar de statiska uppgifterna bättre men har svårare för de uppgifter som kräver att man kontrollerar och reflekterar”, skriver Skolverket och beskriver resultatet som ”oroande”.

Men är jag förvånad då?  Vidare ur GP:

“Per-Olof Bentley, professor i matematikdidaktik vid Göteborgs universitet, är inte förvånad. Han säger att om man ger svenska elever en rutinuppgift som de gjort tidigare så presterar de lika bra som de andra. Om de däremot får en uppgift som de inte sett förut och där de ska tillämpa kunskaperna i ett nytt sammanhang, då ”rasar det”.
– Och det är ju den situationen de stöter på i näringslivet, där är det inga tillrättalagda rutinuppgifter.
Problemet är lärarnas kompetens, enligt Bentley som förordar fortbildning.”

Och det är nu jag går från irriterad till fullständigt rabiat. Jag undervisar ett ämne som under årtionden skuffats undan i timplanen, ifrågasatts och påståtts vara gammaldags och förlegat. Jag undervisar i ett ämne som går ut på att arbeta undersökande, processinriktat och entreprenöriellt (för att uttrycka mig modernt). Hos mig får eleverna ett problem att lösa, enskilt eller i grupp och det räcker inte med att bara lösa problemet, vi resonerar och funderar över resultat och process. Hela tiden. Vi övar (förutom rena matematiska, naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga, historiska kunskaper) förmågor som planering av en process, händernas skicklighet, analys och reflektion. Hos mig har eleverna inga prov efter inmatning av kunskap, provet består i att förstå det man gör, precis som i verkliga livet, yrkeslivet. Hos mig ser eleverna att det inte finns svart och vitt, rätt eller fel utan precis som i näringslivet för att uttrycka mig som professor Bentley, arbetar vi aldrig med rutinuppgifter.

Särskilt den sista meningen i citatet retar gallfeber på mig. Problemet är lärarnas kompetens. Nu får han (och många med honom) väl ge sig! Jag erkänner att det finns ett problem men det är inte lärarnas kompetens som brister. Vi arbetar i en skola som styrs av budget. Kommunens/stadsdelens budget. Och hur ska man kunna se till att alla elever får sin beskärda del i att öva problemlösning på ett bra sätt när man trycker undan ett ämne som vi faktiskt är unika i världen med att ha som obligatorium i skolan? När jag började för 15 år sedan hade jag alltid halvklasser i 80 minuter. Nu har jag bara halvklass år 7, men de får 70 minuter. I år 8 och 9 har jag 80 respektive 60 minuter i veckan. I HELklass. Inte undra på att kvalitén sjunker. På andra skolor maximerar man grupperna genom att blanda flera klasser i grupper. Jag kan ärligt säga att problemlösningen inte riktigt hinns med men det är banne mig inte beroende på min kompetens.

Eleverna skriker efter mer slöjd och det förstår jag. I slöjden blir undervisningen verklig och den berör. Det blir på riktigt. I stället för att ge mer av den varan slimmar man organisationen mer och mer och gör allt för att ha ryggen fri om någon skulle kolla att eleverna får den tid de minst ska ha. Man borde se till att de får den tid de behöver.

Mer om detta har jag skrivit här.

 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s