#34 Inspirerad och kontaktsökande

Jag hinner inte riktigt med allt jag vill göra och den här sommartiden tar också ut sin rätt. Jag är trött så att jag mår illa på kvällarna och försöker verkligen hänga med men det går trögt och jag måste ju ändå prioritera så att jobbet går runt. Nu har dessutom vädret vänt och blivit riktigt varmt och skönt och eftersom det är ganska stora trädgårdsprojekt igång i år vill jag ju vara med där också. Till helgen har vi hyrt en grävmaskin och en dumper. Undrar om jag får en chans att provköra i min motortokiga familj?..

Igår tittade jag i alla fall in i MOOC:en jag försöker följa, de släppte ju de nya föreläsningarna i tisdags och jag borde ju kolla på dem. Det orkade jag inte men jag tittade igenom litteraturen för veckan och en av kursens handledare Mitch Resnick har hållit ett tal på TED, “Let´s teach kids to code”. Lagom nattlektyr tänkte jag och pluggade in lurarna och la mig. Det var riktigt värt att se för det gav mig ord på varför det är viktigt att barn i skolan, kommande vuxengeneration får ett nytt sätt att uttrycka sig med teknik. Han jämför sin tes med att kunna läsa men inte kunna skriva. Att inte själv kunna producera text. Dagens elever är bra på att scanna av nätet, kolla Facebook, söka information och spela men de har inte språket eller kunskaperna för att själv uttrycka sig och skapa.

Här kan du se hela talet: Mitch Resnick talar på TED.

Jag tänker också på att det finns en hel del pedagoger som faktiskt tjuvstartat i Sverige, som trots att det inte finns ett ämne i skolan som heter programmering faktiskt gör det ändå. Karin Nygårds är väl den som mest låter tala om sig, men det finns fler. Inom rådande läroplan finns stöd för att eleverna ska uttrycka sig med moderna verktyg men jag har mest sett detta tolkas som att eleverna ska skriva uppsatser på dator i ställer för för hand, kanske söka information och bli medvetna om ett källkritiskt förhållningssätt. Ylva Pettersson, gymnasielärare i historia, kulturhistoria och teater är en annan person jag inspireras av just nu. Du kan läsa om henne här och se en inspirerande föreläsning om estetiska lärprocesser här. Det nytt, fräscht och genialiskt i sin självklarhet.

Även om jag har helt andra ämnen än Ylva, yngre elever och färre antal lektionsminuter (inbillar jag mig i alla fall) funderar jag ständigt på hur jag kan engagera eleverna i slöjden att inte hela tiden rikta sig till mig utan att skaffa sig en större publik, att nå ut och se om det bär utanför klassrummet. Jag försökte redan i år att jobba med år nio i wikispaces men det blev mig övermäktigt då jag vare sig kände eleverna eller verktyget. Till nästa år hoppas jag ha hunnit förstå hur jag kan använda det och då känner jag också mina elever bättre. Jag hoppas kunna ge niorna olika tekniker att välja att fördjupa sig i och att dokumentera sina framsteg i wikispaces så att alla nior på skolan inom samma teknik kan backa varandra liksom. Tänk om jag hittade en annan skola, någon annanstans med samma tankar? Tänka att få igång ett äkta kollaborativt arbete med en annan skola någonstans i Sverige?

Nä nu svamlar jag. Trött-sova!

 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s