#100 Det var det!

Nu har jag kommit fram till den här bloggutmaningens sista inlägg. Det har faktiskt gått över förväntan, ett par dagar har varit riktigt sega och ett par dagar har jag kommit på att jag ska blogga kvart i tolv. Men utöver det så har det bara varit positivt. Det har varit bra att komma igång igen och att sätta ord på sina tankar. Och det ska jag försöka med än en gång.

I kväll har jag varit på besök på LIN-education på Lindholmen i Göteborg. Det hela var ganska spontant egentligen, jag satt och bläddrade genom mitt FB-flöde och fick syn på ett inlägg från LIN.

20140609-234846-85726001.jpg
Och jag vet inte vad det är med mig egentligen för när jag ser sådant så tänker jag bara att “tja varför inte?” och skickar ett mail med mitt intresse. Jag tänker inte så mycket på om det är för mig eller om jag är rätt person för sammanhanget, vilket jag kanske borde. En kvart senare kom svaret att jag var välkommen.

Så här i efterhand tänker jag att jag kanske borde ha läst in mig på materialet, förvisso har jag ögnat igenom en massa artiklar det senaste om den nationella it-satsningen och läst både bloggar och tweets om densamma men samtidigt, vem har tid så här i betygstider liksom? Dessutom är det nog något fel på mig eller så har min hjärna börjat bli gammal för jag minns liksom inte sådant jag läser särskilt länge. Hade jag läst in mig så hade jag i alla fall kunnat låtsas vara lite smart. Alla övriga (fyra) som var där utifrån hade titlar typ utvecklingsledare, it-pedagog…ja jag minns faktiskt inte riktigt vad mer, sedan var det även personer som arbetar på LIN med. Jag var i vanlig ordning den enda LÄRAREN (punkt). Ingen annan uppgift eller titel att hänga på efter ordet. Och här måste jag stanna och reflektera lite.

Litegrann kände jag mig dum och i underläge, men jag undrar varför. Skriften vi skulle ha åsikter om var ju riktad till stor del mot lärare och lärares villkor. Men inte är den skriven av lärare och referensgruppen, består den av lärare? Några stycken har jag sett flimra förbi i sociala medier, några av de få som alltid hörs i större sammanhang. Men det blir absurt när man ska diskutera digitaliseringen av skolan inom en sexårsperiod från ett sådant långt avstånd även om det ska ske på nationell nivå. Och min underlägsenhetskänsla satt naturligtvis bara i mitt eget huvud för de andra lyssnade lika mycket på mig som på någon annan. Men jag funderar över varför jag känner så här. Jag har antagligen en väl så lång universitetsutbildning bakom mig som de flesta som var med idag. Men det är som om vi lärare glömmer av det. (Eller är det bara jag?) Kanske för att vi inte använder oss av den vokabulär som ingår i högskolevärlden till vardags?

Jag läste en text av Karin Nygårds i veckan och det fick mig att tänka för hur mycket jag än längtar efter utveckling, digital eller analog i skolan så är det kanske jag själv som håller tillbaka? Jag kanske omedvetet inte är redo att lämna själva undervisningen och mötet med eleverna? Det kanske är så att jag faktiskt är just lärare. Och då kan det reta mig att jag inte får utrymme att utvecklas och göra karriär som lärare utan karriären består i att byta yrke till rektor, projektledare, it-utvecklare. Likadant retar det mig att det inte är lärarkåren själva som sätter dagordningen när det gäller frågor som påverkar vardagen inom yrket.

Hur det var på LIN? Jo det var en härlig och inspirerande miljö både med öppna ytor och mindre rum för möten. En Fatboy att slänga sig i om man skulle känna sig bekväm med det och ett pingisbord som faktiskt användes medan jag var där. Det är så här jag skulle önska att det var att arbeta i skolan, att det var lite kreativt och att det fanns utrymmen för möten människor emellan och inte bara traditionella möten med ordförande och sekreterare. Att inte allt satt i väggarna utan att jag utmanades på riktigt. Lite lekfullhet och ett förtroende att inte spika allt in i minsta detalj. Ge mig tid, (som de gör på google, har jag läst) tid att tänka. Tid att utvecklas. Tid att läsa in mig på spännande ny forskning om skola och lärande så att jag inte behöver känna mig ringrostig och korkad när min hjärna inte längre hänger med.

Och det bästa av allt, de sa att jag var välkommen tillbaka 😉

Advertisements

4 comments

  1. Kära min mest intressanta bloggare! Tusen tack (eller kanske etthundra tack) för dina inspirerande inlägg. Känner igen så mycket, och du kan verkligen sätta goda ord på samband och visioner. Tack! Ser fram emot att råka på dig en dag – det vore jättekul. Lycka till med alla dina projekt. Du verkar oerhört kompetent och visionär som pedagog och slöjdlärare – bra att du går på möten med LIN:are och ser din betydelse. Jag håller fullkomligt med dig i tanken på att vi behöver kunna utvecklas och skaffa spetskompetenser I vår profession som just lärare! Själv är jag nu rejält modstulen efter ett tredje år om visstidsanställd lärare. Längtar efter att få stanna kvar, att få börja bygga upp, skapa progression, känna samhörighet och… också få mer erfarenhet att luta mig på. Så att man kan lyfta näsan från kursplanerna och komma närmre att kunna påverka skolutveckling/-klimat. Jag längtar efter skolklimat där alla barn kan finna motivation, där vi vuxna faktiskt är tillräckligt många för att kunna ge stöd till dem som behöver osv.. Är mkt trött på att agera polis – jag vill mycket hellre veta vad som klämmer ungarna och vad vi kan gör för att utveckla skola som passar alla. Vi får se om det finns nån sån skola, kan vara en utopisk dröm. Igen – tack, och jag ser att du redan fortsatt skriva – jag fortsätter följa 🙂 ❤ Ha en bra sommar nu!
    mvh / Annika W

    1. Tack Annika för fina ord!
      Vilken trist situation du verkar ha om du inte får tillsvidaretjänst, man behöver få rota sig för att känna att man får utvecklas på jobbet. Det skulle verkligen vara kul att ses “på riktigt”, kanske kan du komma på någon av våra träffar på Posthotellet i höst? Vi är igång med planeringen för fullt. Sedan blir det säkert några Edcamp också, något jag varmt kan rekommendera. Funderar faktiskt på om det kan vara värt att ha en estetisk Edcamp?..

      Ha en go sommar och fortsätt gärna att följa för jag ska försöka blogga vidare, det här är kul!
      /Eva

  2. Kommer gärna på höstträffar. OCh japp – det behövs rotning för att kunna göra ett bra arbete.
    Fortsätter följa dina texter – rest asure. En vilsam sommar till oss alla B-)

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s