Slöjd 2.0:2

Idag funderar jag vidare på slöjden av idag och i morgon. Kan hända att mina tankar hoppar hit och dit men det är just så det är, framför allt i början av en process. Och jag är äntligen i början av det jag varit i startgroparna för hela den här terminen. Så för att komma igång kör jag terminen lite på rewind.

Under det Digitala skollyftet, “mötte” jag föreläsare nummer fem, Carl Heath som jag upptäcker pratar om något som för mig så uppenbart är slöjd, men på ett mycket mer intressant och uppdaterat sätt än jag någonsin hört slöjdmänniskor göra.

Carl Heath skickar mig en artikel han skrivit The hand and the mind som jag ser som en ren hyllning till den svenska skolslöjden. Han skriver om en dualistisk syn på undervisning/människan och att man fortfarande skiljer på tankens och handens arbete, och att datorn har kommit att ses som ett tankens redskap i sitt intåg i den svenska skolan.

When introducing IT in schools, it has mainly come to be used as a tool. A tool for the mind. As such, it is a wonderful, almost magical technology. But is it the only way to use IT in education? Might there be other, equally beneficial ways and means of using IT in education that isn’t utilized?

För mig handlar det mycket om att koppla ihop resurser vi redan har i skolan. Modern teknik finns det förhållandevis gott om i svenska skolor och slöjd har funnits som obligatorium sedan 1955, men det är också dags att vi som arbetar med slöjdämnet fortbildar och förkovrar oss samt högljutt pekar på att vi redan i Sverige har ett ämne med perfekta förutsättningar att ta Sveriges skolor in i den digitala framtiden.

I want the curricula to focus not on what specific material one uses, but rather on the process and design.

skriver Carl Heath vidare.

Så ser ju faktiskt slöjdens kursplan ut idag men ändå begränsar vi oss till de material vi av tradition sysslat med sedan skolslöjdens början. Dags att verkligen läsa kursplanen och utvidga begreppen?

Att jobba med digital teknik som ytterligare ett material i slöjden känns för mig idag som ett totalt okänt område, både läskigt och spännande att utforska. Jag måste inse att jag inte kommer att behärska det innan det hamnar i undervisningen, kanske kommer jag aldrig att kunna skapa fritt med det eller känna mig helt bekväm. Men det är avgörande att jag låter mina elever få fria händer. Det är kanske som att lära sig ett nytt språk? Jag lärde mig engelska som barn, och använde det flitigt under några år i tonåren. Det sitter så väl att jag vågar påstå att jag både låter och pratar som en som kan språket väl. Om jag började idag när jag snart passerar femtio hade det ofrånkomligt blivit svengelska och jag hade troligtvis ofta fått tunghäfta, känt mig klumpig och saknat ord.

Ord som hela tiden dyker upp är makers och tinkers. När jag söker en tydlig definition hittar jag att tinkers ursprungligen betyder samma som våra kittelflickare, det vill säga hantverkare som drog omkring mellan byarna och förtennade kopparkärl. Idag är betydelsen mer åt hållet att amatörmässigt experimentera, ofta med digital teknik. Makers är på något sätt synonymt med DIY, do it yourself. Oftast i grupper, communities där kunskap delas med andra. Jag hittade två intressanta inlägg från Christian Jerhov på ämnet,
Skapandet av det unika och Samarbete som framtidskompetens.

Återigen tänker jag att vi har det mitt framför näsan, i slöjden i skolan idag, och för all del sedan 1955. Vi tar det som så självklart att det finns i skolan att vi inte har vett att uppskatta, värdera och uppdatera ämnet. Jag är säker på att slöjdlärare runt om i landet redan gör det men vi måste nå ut också. Vi måste visa och lyfta det eleverna faktiskt får lov att vara med om under slöjdlektionerna. Och vi måste gå vidare.

Jag ser det som en mix av ny teori och praktik vi i slöjden måste bygga oss, vi har den gamla slöjdens teori alldeles klart för oss, och kopplar den naturligt med praktik. Nu är det dags att fylla på med ny teori, ny kunskap, praktiken att lösa de problem som uppstår och bygga vidare på ny kunskap, tankarna kring tinkering det har vi redan.

Slutligen en film om makers och tankarna bakom rörelsen.

The things that I do connects me to other people

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s