Slöjd 2.0:5

Så vad står det då i slöjdens kursplan Lgr11?

Första stycket som beskriver ämnet:

Att tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar inom hantverkstradition och design utifrån behov i olika situationer. Slöjd innebär manuellt och intellektuellt arbete i förening vilket utvecklar kreativitet, och stärker tilltron till förmågan att klara uppgifter i det dagliga livet. Dessa förmågor är betydelsefulla för både individers och samhällens utveckling.

Anledningen att vi har slöjd i skolan är alltså för att öva sig att tänka och kommunicera. Händerna ska skapa tillsammans med hjärnan. Vi ska hos eleverna utveckla kreativitet och tilltro till sin egen förmåga att klara av uppgifter i det dagliga livet. Att arbeta på ett “slöjdande sätt” ska inte bara vara meningsfullt för den egna individen utan även för samhällets utveckling. Visst kan man kommunicera med ett broderi och kravallslöjd är ett annat starkt sätt att lyfta fram ett budskap men inget av detta utesluter att man inkorporerar digitala material? Den här texten behöver ju inte ens skrivas om för att vara anpassad till det vissa kallar dataslöjd och som jag föredrar att kalla Slöjd 2.0. För det är inte något annat, det är slöjd i nutiden och framtiden.

Advertisements

2 comments

  1. Hej
    Jag har följt dina tankar kring slöjd 2.0 och ser det precis som du att det du resonerar om är kursplanens djupaste andemening. Vi skall skapa tillfällen för eleverna att öva upp sin förmåga att tänka och uttrycka sig genom att ta sig an och arbeta med olika material och tekniker.

    För min del har det betytt att jag valt att jobba mycket tematiskt, med strikta ramar och full frihet inom dessa. I år körde jag tex ett tema som gick ut på att “bygga en bostad åt någon av Vindelns många hemlösa uteliggarfåglar”. Bostaden skulle dessutom spegla tillverkarens personlighet på något sätt. Blev rätt så lyckat med många ovanliga holkar och en hel del experimenterande. Men fortfarande är huvudmaterialet trä!

    För åk 6 och 7 har jag och textilkollegan tänkt lite annorlunda. Projektet kallas “alla kan slöjda” och vi har delat in terminen i tre faser: Först en experimentfas där vi med hjälp av olika material, strukturer och färg skapat olika uttryck. Del två har gått ut på att lära sig utveckla en ide utifrån ett givet uppdrag. Del tre har sedan handlat om att tillverka två versioner av denna ide. En i hårt material och en i mjukt material. Eleverna har varit indelade i arbetsgrupper på fyra och vandrat mellan att. Jobba alla fyra, enskilt och två och två.

    Det här har vi gjort för att eleverna skall förstå att till slöjden kommer man inte för att göra saker, utan för att lära sig hur man kan tänka kring olika problem och att träna sig i att hjälpas åt i detta tänkande. Vi var helt enkelt trötta på att mamma fyller år på torsdag och nu är det bråttom att snabbt få ihop en present till henne (vissa mammor fyller dessutom år flera gånger per år).

    Men du har tagit tanken en bit längre, vilket är både uppfriskande och svindlande skrämmande, då det i alla fall för mig är okända stigar som skall trampas och ibland finns där inga stigar alls. Men det jag definitivt vill är att utveckla slöjdundervisningen så den ligger i framkant. Både pedagogiskt och teknikmässigt. Slöjden skall “äga stort”, kännas angelägen för eleverna och vara ett flaggskepp för skolan.

    Så du har mitt fulla stöd i dina strävanden och kanske kan vi hjälpas åt att utveckla innebörden i begreppet slöjdkunnighet. I dagsläget kan jag ingenting om hur man kopplar digital teknik med slöjd, men är villig att testa och lära. Var helt nyligen i New York och besökte bland annat en gigantisk fotoaffär. Där blev jag stående tillsammans med en försäljare och ett par 3D-skrivare en bra stund. Materialet var plast och resultatet var häpnadsväckande. Jag stod hela tiden och tänkte att detta vill jag ha i min slöjdsal. Vet inte hur avancerad programmering man behöver kunna, men allt går ju att lära sig.

    Jag och textilkollegan har då och då samarbetat med Designhögskolan och har då bl.a. fått leka designstudenter. Riktigt roligt och annorlunda. Vi har även varit på studiebesök hos HUM-lab, som verkligen håller på med spjutspetsteknologi och helt annorlunda sätt att ta sig an problem. Det känns spontant som att våra kontakter där skulle kunna sträcka fram en hjälpande hand med att komma igång med ett slöjdandes i slöjd 2.0:s anda.

    Det är väldigt spännande tankar du väcker och jag kan skicka dig några länkar som visar lite hur vi arbetat med att förnya slöjden, om du vill.

    1. Hej Christer! Kul att du följer och jättekul med kommentar!
      Du får inte tro att jag kommit så himla långt i praktiken, bara i tanken möjligtvis 🙂
      Jag är bara så trött på att slöjden dissas så fort digitalt kommer på tal. Jag är också trött på att vara ensam med mina tankar, och det har jag ju märkt att jag inte är 🙂
      Jag blir så nyfiken på hur ni arbetat, skicka gärna!!!
      eva.soderbergh@gmail.com
      Tänker att jag samlar på mig alla kontakter, både i FB-grupper och här. Kanske kan det bli till något bra? Tillsammans kan vi!
      Eva

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s