Digitala material eller digital teknik i slöjdundervisningen i höst?

Jag provtänker lite:

IMG_6286

Ur reviderad kursplan slöjd Lgr11

Ja så här står det under rubriken material i den reviderade kursplan som ska träda i kraft den 1 juli i år.

Hur material kan kombineras med digital teknik. Just denna lilla meningen har stötts och blötts i diskussioner IRL och i grupper på sociala medier ett bra tag nu och många kloka uppfinningsrika förslag har dykt upp. Vi slöjdlärare har med iver tagit oss an uppgiften och börjat prata om att ha 3D-skrivare i våra slöjdsalar, suktat efter dyra laserskärare och på alla för oss tänkbara sätt ansträngt oss för att tolka denna nya formulering i vår kursplan. En formulering som landat just i kärnan för vårt slöjdämne- bland materialen. Liksom ingen slöjd utan ett material.

Skolverket har kommit med ett kommentarmaterial som sig bör men blir vi klokare?

IMG_6290

Ur kommentarmaterial slöjd, Skolverket

Då ska vi se… Digital teknik omfattar material, redskap eller system… kan också omfatta programvara… konduktiv tråd, dioder eller kretsar och elektronikkomponenter. (Men det är väl bara el?) Och 3D-skrivaren och CNC-fräsen (ja precis det vi tänkte), nä det är tydligen verktyg och redskap så där gick vi slöjdlärare bet. Digital teknik är det inte, teknik är ett material och inte redskap eller verktyg. Dessa ord! Man kan bli galen för mindre!

Digital teknik under rubriken material ska det alltså läsas digitala material i slöjdundervisningen? Personligen kan jag undra varför man inte helt enkelt skrivit digitala material om det nu är det man menar. Och sedan förklarat begreppet. Tydligt. Med konkreta exempel på vad det i så fall står för i en undervisningssituation. Att skriva om materialen metall, textil och trä och rikta sig till slöjdlärare är ju förhållandevis enkelt då det är de materialen vi alla redan har kunskaper om och lätt kan omvandla i ett antal undervsiningssituationer men digital teknik som ett material? Då behövs också mer konkreta undervisningsexempel så att vi förstår. Och en misstanke gror hos mig- vet Skolverket egentligen själva hur det ska omsättas till en vanlig tolvårings slöjdutbildning?

Under några år har jag funderat mycket på dessa begrepp i samband med hur bilden av slöjdämnet framställts i media, politik och samhället i övrigt. Det är bara en vecka sedan jag möttes av frågan:

–  Meh? Slöjd och digitalt? Hur får du ihop det i samma mening?

Utan att ens gå in på alla de digitala inslag som finns i slöjdsalar sedan länge runt om i landet börjar jag tänka i en annan tråd.

I min värld är slöjdkunskaper synonymt med traditionella hantverkskunskaper och samtidigt helt naturligt med innovation och nyskapande. Det är tack vare att vi lärt oss att bearbeta material med verktyg (eller ja, först skapat verktygen då) som vi kunnat utveckla produkter användbara i samhället och till nytta för gemene man. Från att ha gått omkring nakna eller möjligtvis svepta i hud från ett djur har vi lärt oss att bearbeta växtfiber till trådar, vävt tyg av trådarna, kunnat klä oss i värmande kläder, utvecklat en social hierarki kring de kläder vi bär och en modeindustri som delar in människor i olika grupper… Idag väver man in en ny sorts trådar i tyget vi bär så att det på ett sömlöst sätt kopplar ihop oss med maskiner och teknik runt omkring oss. Är detta slöjd? Ja utan traditionella hantverkskunskaper som vävning och sömnad hade väl inte Project Jacquard funnits?

I mitt första försök att sy med konduktiv tråd kändes det verkligen som om jag arbetade med ett digitalt material fast det var ju bara vanlig tråd. Efter ett par års vridande och vändande på ord skulle jag inte uttrycka mig på samma sätt. Särskilt inte efter Skolverkets slutliga formulering i kursplanen då orden stötts och blötts. Hade jag inte bara följt en tutorial, hade jag kunnat språket då hade jag nog menat att jag skapade med ett digitalt uttryck i min väska. Nu blev det i stället jag som skapade väskan och härmade ett digitalt uttryck. Och jag lärde inte mig programmeringsspråk i projektet, inte i närheten ens. Däremot fick jag en förståelse för programmering och jag tänker att det är gott nog. Det är inte meningen att alla ska bli programmerare bara för att programmering skrivs in i Lgr11 och det är inte heller meningen att alla elever ska bli skräddare och snickare bara för att de möter slöjd i skolan.

Den konduktiva tråden som inte alls är digital kombineras med digital teknik och blir således en del av det digitala. Och i förlängningen menar jag att bomullstyget som väskan är sydd av, kardborrebandet som sluter kretsen, kombinerat med konduktiv tråd och en Gemma tillsammans blir material i kombination med digital teknik. Något som inte möjliggjorts med vanlig sytråd. Den konduktiva tråden är kopplingen mellan mjuka material och digital teknik precis som metalltråd skulle vara i hårda material.

Jag tror att vi måste se det såhär:

Det är en styrka att digitala inslag är inskrivna i slöjdens kursplan. Det finns hädanefter inte en huvudman eller rektor som kan hävda att vi ska hålla oss till att tälja smörknivar eller virka grytlappar och därmed förpassas till skolans längst bortersta hörn (jodå, så har en del av oss slöjdlärare det) utan nu kan vi hävda, med kursplanen (lag) i handen att vi visst måste få tillgång till digitala redskap och verktyg och digital teknik. Det ska alltså framgent vara möjligt för alla att arbeta med digitala dokumentationer, instruktioner, skapande av film, podd, blogg ja allt sådant som endast vissa av slöjdens elever får möta idag.

Däremot blir det fortfarande så att när det kommer till digital teknik i kombination med material så är det upp till beslut på lokal nivå att välja vad man satsar på. Denna valfrihet står det inget om i de texter som behandlar skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar. Inte heller där dokumentation av arbetsprocess behandlas. Där uttrycks tydligt att digitala verktyg och redskap ska tillhandahållas även i slöjdämnet. Alltså kommer fortfarande många inte att kunna prioritera Gemmas eller andra programmerbara detaljer i sin undervisning och så får det väl vara då. Dock kan de som vill och har möjlighet känna att de håller sig inom kursplanens ramar. Det går kanske att motivera med samarbete med teknikämnet och slå ihop budget och tid? Hur som helst- det är en möjlighet som öppnar sig i och med skrivningen i kursplanen.

IMG_6290

Ur kommentarmaterial slöjd, Skolverket

Så långt mitt provtänk angående den reviderade kursplanen i slöjdämnet. Slutligen en något krass jämförelse med elevens val. I skollagen står följande att läsa:

Skärmavbild 2018-03-25 kl. 10.09.42
Skollagen kap 10 §4

“… vidare ska det finnas elevens val och skolans val”. Detta har jag vid upprepade tillfällen de senaste åren sett att man som skolhuvudman kan komma runt. Frågan är om orden digital och programmering är sexigare på något sätt och därmed svårare att ta sig förbi?

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s