Betyg, Del 2 Definiera syftet

Jag fortsätter mitt grubblande om betyg och bedömning. Denna gång med fokus Vad är syftet med slöjdundervisningen i grundskolan? Jag har inte svaret så här ensam på min kammare men jag vet hur jag ser det utifrån mitt perspektiv.

Jag funderar mycket på vad det är jag skulle definiera som absolut lägsta nivå för att nå E i betyg i slöjd efter 9 år i grundskolan och jag tänker att om avslutet av undervisningen ska bli begripligt för såväl oss själva som för eleverna så måste vi verkligen anstränga oss att börja med att definiera vad syftet med slöjdundervisningen är.

Efter att ha studerat de fyra beskrivna förmågorna att öva i slöjden i slutet av syftestexten blir det tydligt för mig att hantverkstekniker måste vara vårt centrum och fokus, utgångspunkten för att kunna definiera vilka redskap och verktyg som ska ingå för att ens kunna förverkliga syftet med ett slöjdprojekt eller resonera kring kvalitet och miljö. För att kunna definiera vilka slöjdspecifika begrepp som ska ingå i undervisningen måste vi också först definiera vilka hantverkstekniker vi prioriterar i undervisningen. Att arbeta med kulturellt/ estetiskt uttryck är tacksamt först när erfarenhet av hantverkstekniker gjorts eller i samband med att nytt lärande sker. Att förstå på djupet det arbete som ligger bakom ett hantverk oavsett material eller teknik är svårt utan egna erfarenheter. Jag återkommer hela tiden till att allt måste börja i hantverket- handens arbete. Jag hade önskat att vi i större utsträckning var överens om innehållet i kursplanen för slöjd så att slöjdundervisningen blev mer likvärdig i Sverige men någonstans ska man ju börja. Jag börjar här.

Nyckelordet är hantverkstekniker

Följden av att jag lägger extra fokus på hantverkstekniker i slöjdens syfte innebär att det är nödvändigt att definiera vilka material som ingår som minsta gemensamma nämnare i slöjdundervisningen; metall, textil och trä. Så som jag läser innehållet i kursplanen så är det vad alla elever ska ha med sig från sina 9 år i svensk grundskola och även kunna visa godtagbara kunskaper om. Börjar vi inte här är det lätt att slira vid bedömningen i år 9.

Räcker det inte att ha visat kunskaper i maskinsömnad för ett E i slöjd?

Jag vet att hen inte vill arbeta alls i din sal men det här året har hen slöjdat en så fin ljusstake, valt och motiverat, dokumenterat och analyserat på en hög nivå så det måste bli ett C i betyg.

Hen gillar ju inte att arbeta med textila material men jobbar bra i träslöjden så ett E är väl ändå rimligt?

… Ovan några citat fritt ur minnet efter 20 års undervisning i slöjd. Tillika anledningen att jag inte kan släppa det här ämnet tills nästa terminsslut. Jag måste fortsätta att försöka sätta ord på det som ständigt får mig att reagera över det orimliga i vårt uppdrag.

Men arbetsprocessen då? Slöjdprocessen? Det måste ju ändå vara det viktigaste att eleverna lär sig?

Så många är gångerna jag hört detta upprepas att jag faktiskt inte orkar en gång till.

Vi måste börja med att definiera vilka hantverkstekniker som ska ingå i övandet i slöjdens arbetsprocess. Innan vi kan vara i den omtalade arbetsprocessen. Annars fastnar man innan man kommit över tröskeln. Slöjdprocessen är något som ska utföras med händerna och idag möter jag många små händer som inte överhuvudtaget kan utföra de enklaste sysslor ihop. Vänster och höger synkar inte och det finns en ovana så till den grad att det blir träningsvärk av att hålla en sax.

Det är enkelt för oss slöjdskickliga, hantverkskunniga att tänka att det går att öva arbetsprocess utan att först öva händerna. Liksom bara börja att skapa något- vad som helst! Utan ramar och grundläggande kunskaper. Tänker man efter så är det ju ganska tramsigt och okunnigt att tro att det går att springa innan man kan gå, eller att barn bara av sig själva kommer på att det finns ett alfabete att hämta bokstäver från och på egen hand skapa fullt läsliga argumenterande texter eller spännande fantasyberättelser. Hur trist det än kan verka måste vi börja med grunderna och öva öva öva tills det är möjligt att gå vidare till nästa steg. Först efter det går det att vara mer innovativ och kombinera, se nya lösningar och på allvar skapa sin egen tolkning.

Min lista utifrån textila hantverkstekniker ser ut så här:

  • Vävning
  • Stickning (ev virkning)

För att få förståelse för hur de vanligaste textila materialen är uppbyggda.

  • Handsömnad
  • Maskinsömnad

För att få förståelse för de vanligaste sätten att foga samman textila material.

Hur ser din lista ut?

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.