Estetiskt samarbete

Kan vi hjälpas åt?

Den här bloggen startade ju med tankar kring det samlade praktisk estetiska skrået. Jag hade då, och har fortfarande en tanke om att det känns rörigt och en smula krångligt att dela upp våra kreativa, undersökande och skapande ämnen i slöjd, bild, musik och hem och konsumentkunskap. Vi har ganska tuffa förutsättningar var och en med få minuter, ett tillfälle i veckan, ensamma eller få lärare på samma skola och ibland stora men framför allt många grupper.

Sedan jag startade den här bloggen har jag sökt och fått tjänsten som förstelärare i praktisk estetiska ämnen och det innebär för mig ett mandat att jobba vidare med just det här. Att arbeta för att förena de ämnen som skulle kunna, och borde vara kärnan i skolans verksamhet. Navet som binder ihop teorin med verkligheten och gör det svårgreppbara synligt. Nu har jag dock inte fått några som helst indikationer om att detta förväntas av mig i mitt uppdrag, utan jag har fått veta att jag fått tjänsten för det jag redan gör i mitt ämne slöjd. Det finns alltså inget uttalat kring det praktisk-estetiska från min arbetsgivares sida men jag vill ändå inte riktigt släppa tanken.

Så varför vill jag att lärare i just dessa ämnen ska hitta varandra? Vad har vi gemensamt? Hur ser det ut i kursplanen? Vilka förmågor är det eleverna ska öva i våra respektive rutor på veckans schema?

Bildämnet:

Skärmavbild 2015-02-15 kl. 13.52.59

Hem och konsumentkunskap:

Skärmavbild 2015-02-15 kl. 13.52.37

Musikämnet:

Skärmavbild 2015-02-15 kl. 13.52.06

Slöjdämnet:

Skärmavbild 2015-02-15 kl. 13.51.13

Teknikämnet:

Skärmavbild 2015-02-15 kl. 13.53.43

Ja, jag räknar in teknikämnet bland de praktisk estetiska ämnena och visst finns det likheter och delar som hakar i varandra i våra ämnen, men inte mer än att man kan dra in andra, av tradition sedda som teoretiska ämnen i en eventuell samverkan så mitt resonemang håller inte helt på den här punkten.

Det jag däremot tänker när jag läser kursplanerna är att vi alla anses som lärare i ämnen där eleverna “gör”, och det ger oss en ganska tuff uppgift att lösa när vi ska flytta elevens tanke från att göra och bli klar, till att reflektera, motivera och analysera en process. Vi har alla fått en stor dos av reflektera och analysera till oss i våra respektive kursplaner, mer än gemene man kanske förväntar sig. Det eleverna är programmerade att tro att de ska få göra kommer ofta på skam och här menar jag att det finns all anledning för oss att hjälpas åt och att stötta varandra i att hitta ett gemensamt språk, ett gemensamt sätt så att vi kan behålla våra ämnes särart samtidigt som vi uppfyller det våra styrdokument ålägger oss. Utan att hamna i konflikt med rådande förväntningar från elever, deras vårdnadshavare eller kollegor för den delen. Jag kan bara tala ur egen erfarenhet, många är gångerna eleverna stönar över att jag frågar “varför” hela tiden eller ber dem skriva loggbok och reflektera. De vill ju bara bli färdiga och ta hem sin produkt. Jag känner också att jag under åren ibland mötts med ringa förståelse inte bara från elever och deras vårdnadshavare utan även från kollegor i andra ämnen.

Vi är på varje skola ofta ganska få praktisk estetiska lärare, men jag har de senaste åren upptäckt en skatt i det utvidgade kollegiet, i sociala medier, i bloggar och på Youtube. Det finns inga gränser för hur mycket stöd och hjälp man kan få, det finns hur många kloka ämneskollegor som helst där. Kanske ska vi bara organisera oss lite bättre, driva saker på nätet som kanske till och med mynnar ut i möten IRL, i det verkliga livet?

Nu finns det en grupp på Facebook som heter Praktisk estetiskt samarbete. Är du också intresserad av ett stärkande samarbete mellan de praktisk estetiska ämnena? Gå med i gruppen, vet ja!

Advertisements