Framtid

#11 Jag låtsas som ingenting

Små glapp i bloggutmaningen kan det ju lätt bli när man är helt uppslukad av annat. Har fullt upp med att bedöma elevarbeten, skriva konsekvensanalyser och plugga forskningsmetoder.

Nu sitter jag och sliter, naturligtvis lätt tidsoptimist med en essä som ska in om en vecka och jag tokläser litteratur och artiklar. Vill bara dela med mig av en godbit som fastnade i tankarna lite extra länge. Vårt arbete handlar om mobilt lärande och vi har valt att titta extra på mobiltelefoner och lärande. Jag läser just nu en dansk text som är som en handfast instruktion till lärare om hur man kan använda mobiler i undervisningen.

Teknologien skal ikke indgå i alt, men den må ligesom læsning, skrivning og regning indgå naturligt i skolen og uddannelser på samme måde, som den gør det i samfundet.

Men precis så är det. Sverige- vakna!

Advertisements

#7 Makerbilder 3

IMG_0966

Här kommer mina sista bilder från Makerdays i Göteborg från förra veckan.

IMG_0959 IMG_0963

I Visual Arena hade Peter Ljungstrand dukat upp med en massa roliga digitala material. Jag har sett de flesta tidigare men ett material fastnade jag lite extra för. Det var en sorts tråd eller sladd som man kunde koppla så att den lyser. Den ska tydligen finnas även tunnare. Tänk att brodera på ryggen av en jacka? Grymmaste reflexen det kunde bli!

IMG_0964

Sedan fick vi en uppgift som jag fullständigt gick bet på. Få lampor att lysa med hjälp av metalltejp, papper och ett batteri. Skit också, jag har inget tålamod och jag kan fortfarande inte komma ihåg hur det funkar med plus och minus och vilken som ska vara med vilken. Har inte heller en aning om vad som är plus och minus på ett batteri. Alltså det ska bara funka!

IMG_0967IMG_0968

Ytterligare en workshop. Här handlade det om att sätta ihop skärm, tangentbord och en Raspberry Pi (en liten billig dator) samt att programmera med Scratch. Det var riktigt kul att prova och inte särskilt svårt. (Kan det vara så att jag är som ungarna i skolan, jag vill bara göra det som funkar med en gång?)

Jag var helt omtumlad efter dessa två dagar men nu har det hunnit sjunka undan litegrann. Jag tänker mycket på hur detta ska kunna bli vardag och verklighet i skolan, egentligen borde både Scratch och MaKey MaKey vara givna och inte särskilt svåra att sjösätta. Bara det att från nästa läsår har vi inte en enda dator kvar på skolan, bara iPads och det funkar dåligt ihop. Där har man tänkt till.

Det jag också saknar är en tydligare koppling till det som står i min kursplan, kanske den första lärobok i slöjd jag känner att jag behövt? Och den bör nog skrivas av en slöjdlärare.

#5 Funderingar

Idag har det varit schemabrytande på jobbet för att niorna ska göra de muntliga nationella proven. Jag har passat en årskurs sju när de har arbetat (nåja en del i alla fall) med saker deras teoretiska lärare skickat med. Det är hopplöst för mig att hjälpa till med allt de ska göra, jag gör mig bäst i mina ämnen. Inte ofta en SO-lärare behöver stötta upp med mönsterutlägg vad jag vet?

Under dagen har jag också funderat en hel del på om det inte är dags för mig att göra en kovändning och lägga mitt fokus och min tid på något helt annat.

#4 Makerbilder 1

Makerdays gick av stapeln på Lindholmen i Göteborg morgonen den 3 mars och staden visade sig verkligen från sin bästa sida. Solen sken och älven låg blank. Det är en otroligt spännande och kreativ miljö där på Lindholmen, en perfekt arena för ett spännande event.

Dagarna var uppbyggda av så mycket workshops det bara gick, precis rätt tänkt för det går ju inte att läsa om att göra, då fattar man inte grejen.

Första workshopen för mig innehöll MaKeyMaKey och Littlebits och vi höll till i Lin Educations fantastiska lokaler.

IMG_0901

Här vill man ju bara tillbringa dagarna…

IMG_0884

Niels demonstrerar

IMG_0889IMG_0886

MaKey MaKey, Michaela Sti testar pianot.

IMG_0898

Och Littlebits

Jag begrep mig inte riktigt på Littlebits, kanske för att det är en massa färdiga bitar som klickar ihop med magneter, inte så mycket DIY vad jag kunde se men med MaKey Maken gjorde vi både ett klaviatur av pappkartong och spelade Pacman (första gången för mig) med trolldeg och en bit kartong som kontroll.

Slöjd 2.0:13 Unboxing

Nu har grejorna jag beställde dykt upp i brevlådan. Det är bara det konduktiva kardborrebandet jag saknar nu men jag såg på nätet i ett forum att man kan ta vanligt kardborreband och sy in konduktiv tråd och få det att funka på samma sätt. Kanske värt att prova, sy kan jag i alla fall!

Eftersom jag hört att det är vanligt att göra en film när man packar upp hett efterlängtade prylar gör jag väl likadant. Även om jag inte riktigt fattar poängen…

Håll tillgodo!

 

Slöjd 2.0:4

Det har varit mycket snack och lite verkstad från min sida hittills, jag kan inte alls påstå att jag fram till nu arbetat särskilt experimentellt eller nyskapande i min egen slöjdsal. I alla fall inte med materialen, Det jag däremot tänker på som ett första steg är tanken att dela kunskap i en grupp. Det har vid flera tillfällen retat mig när jag tänkt på min egen slöjdundervisning att jag inte lyft in större inslag av kollaborativt arbete. Det har verkligen varit en 1-1 verksamhet, alla gör sitt eget projekt. Jag har verkligen velat att eleverna ska utforska och experimentera med de idéer de har och därför styrt väldigt lite.

När jag nu kom till en ny skola där slöjden överhuvudtaget inte varit en fungerande verksamhet, det fanns liksom ingen tradition kring vad som skulle ske i slöjdsalen passade jag på. Eller rättare sagt jag fortsatte som vanligt en bit in på hösten tills jag insåg att mitt arbetssätt inte passade. Jag la om kursen och planerade för grupparbete, min tanke var att kunskapen borde bli större och komma snabbare om arbetet gjordes i grupp. Och vilken hit det var! Jag fick syn på allt det jag läser om när det gäller hur ett makerspace fungerar. Hur man arbetar tillsammans och bygger varandras kunskaper tillsammans. Det var en så tydlig förändring i elevernas säkerhet inför ämnet att jag inte någonsin vill gå tillbaka till mitt gamla arbetssätt. Nu ska jag lägga på ännu en nivå, ett gemensamt arbete kring elevernas reflektioner och lärande nästa termin.

Detta innefattar (tyvärr) inte något digitalt eller spännande i ny teknisk mening men väl så mycket när det gäller inställningen till hur man arbetar tillsammans för att dela kunskap. Detta var uppenbart ett helt nytt sätt för mina elever att tänka på. De var oroliga för att det skulle ses som fusk eller att deras arbeten inte skulle gå att bedöma. Tvärtom lyfte dessa elever nivån flera snäpp mot vad de själva förväntade.

Att planera slöjdprojekt med samarbete i fokus och gemensamt lärande blir en av stöttepelarna i mitt nya slöjd 2.0. Oavsett teknik eller material, old school eller new school.

Slöjd 2.0:3

Jag har funderat i två inlägg nu och fått en himla massa bra feedback. Det rullar in länkar från alla håll och jag har fått en mängd text att fördjupa mig i. Att få respons och kommentarer så här direkt, samma dag som jag har tänkt tanken är ett tydligt tecken på förändring för mig. För tio, nej troligtvis för fem år sedan hade jag suttit hemma och väntat på att vi skulle få lov att ha en ämneskonferens i slöjd i min stadsdel. Jag hade i bästa fall fått lufta mina idéer i en diskussion men haft svårt att överrösta budget och timplanediskussion. Det hade inte lett till någonting alls.

Igår och idag har hjälpt mig att dels förstå att vi är många, och dels har jag fått en tydligare riktning i alla tips på litteratur och inköpsställen.

Varför jag envisas med att kalla mitt projekt slöjd 2.0 och inte dataslöjd? Jo, sedan ett år har jag en blogg för elever som heter just Slöjd 2.0. Det namnet valde jag mest för att det lät bra och nytt. När jag häromdagen pratade med min dotter (som naturligtvis har mycket bättre koll än jag, och vars kunskap jag hämningslöst utnyttjar när det gäller allt som jag inte fattar) om namnet på min blogg sa hon:

Det är perfekt, mamma.

Jag hade försökt förklara för henne att jag inte kände att begreppet dataslöjd passade för mina syften, dataslöjd är för mig något som finns för datorns skull, och jag är trött på att slöjden är ett bihang till något annat. När det ska arbetas tematiskt på skolan är allt oftast planerat och sedan ska slöjden vara med som något lattjo lajbans. Jag ser snarare att det finns så mycket som är annorlunda i vårt sätt att arbeta i slöjden så det hade varit bättre att börja ett tematiskt arbete från slöjden.

Hur som helst; min kloka dotter berättade för sin gamla mamma att när man släpper ett spel ger kallar man den versionen för alfaversion. Den är 1.0. Sedan fixar man saker som buggar och när man fixat klart är det nästan som ett nytt spel, då släpper man version 2.0. Jag kan ha missförstått en del av terminologin här men hur som helst stämmer bra med hur jag ser på slöjden. Vi har testat oss fram och anpassat oss till samhället sedan slöjdens start 1878. Vi hade lite olika alfa och betaversioner av slöjden fram till 1962 då flick- och gosslöjd försvann och alla slöjdens material skulle läras ut till båda könen. Slöjd 1.0. Man fixade lite buggar och 1980 slutade ämnet vara trä och textilslöjd och blev ett ämne med gemensamt betyg. I Lpo94 fixade man lite fler buggar, slöjdämnets fokus flyttades från hantverkskunnade till processtänk. Då slöjdprocess och nu i Lgr11 arbetsprocess.

För min del är det dags för den nya slöjden att släppas nu, det är dags för slöjd 2.0.