Efter mitt första lyckade försök med att dela in eleverna och lektionsinnehållet i stationer kastade jag mig in i det i uppstarten av terminens tre nya sjuor också. I år sju arbetar jag sedan flera år alltid med broderi för jag tycker att det sätter tonen för hur jag vill att stämningen ska vara i salen. Arbetsområdet innehåller tydliga moment av inlärning, enkla att bocka av så att eleverna tydligt ser vad som förväntas. När alla kommit igång lägger sig ett fokus och ett lugn och det är enklare att konkret visa på vilka rutiner som ska gälla framöver i salen. Sedan gillar jag ju broderi sjukt mycket för egen skull men också för att det är så enkelt att individanpassa och variera.
kastade jag mig in i det i uppstarten av terminens tre nya sjuor också. I år sju arbetar jag sedan flera år alltid med broderi för jag tycker att det sätter tonen för hur jag vill att stämningen ska vara i salen. Arbetsområdet innehåller tydliga moment av inlärning, enkla att bocka av så att eleverna tydligt ser vad som förväntas. När alla kommit igång lägger sig ett fokus och ett lugn och det är enklare att konkret visa på vilka rutiner som ska gälla framöver i salen. Sedan gillar jag ju broderi sjukt mycket för egen skull men också för att det är så enkelt att individanpassa och variera.
Temat för terminen är broderi i form av bonader med ett personligt uttryck. Jag vill att eleverna ska få med sig att textil kan vara ett sätt att uttrycka en åsikt, kravallslöjd eller craftivism, samtidigt som de får en känsla för hur man historiskt sett använt broderade bonader i hemmen om än med lite andra budskap än i dagens samhälle. Jag vill såklart också att de ska få möjlighet att hantera nål och tråd så att händerna får sitt.
Jag organiserade tre grupper och tre stationer, en med innehåll craftivism, en med gamla bonader, och en där eleverna fick en kort genomgång i broderiteknik, provade att trä nål, göra knut och brodera lite efterstygn. Överlag var detta ett mycket svårare område att hitta material inom än det jag gjorde med år 8. Med mer tid och för framtida bruk spelar jag nog in eget material. Efter varje station skulle eleverna skriva i loggboken i Slöjdportfolio precis som i stationsupplägget för år 8.
Även i mina tre sjuor funkade lektionsupplägget bra, jag hann även med att introducera Slöjdportfolio som bas för loggboken med inloggningar och allt vad det innebär. Innehållet i stationerna var svårbedömt för mig som inte alls känner till eleverna, var det för svårt? Var det för okända begrepp för dem? Jag började med att be eleverna lista svåra ord i varje station och det blev en bred spridning. Flest frågor kom kring ord som aktivism, handarbetsaktivism och manifestera men det dök även upp andra som inte är lika enkla att förutse.
Vad är pekpinnar och vad användes de till? var ett exempel.
Pinaler, förnumstiga, pryda, arbetsmoral och furu var andra svåra ord (det kan bekymra mig att just furu ansågs svårt med tanke på att det borde vara ett relativt vanligt ord i slöjdundervisningen). Redan där börjar jag fundera över vad som egentligen går fram när vi lärare står och pratar inför elever men det får bli en annan fråga. Nu fick jag i alla fall syn på detta tack vare stationerna.
Att det väckte många tankar blev tydligt.
Jag tänkte mycket på det med “Craftivism” är ett sätt att tänka på din kreativitet och ditt slöjdande, pysslande, handarbetande, på ett annorlunda sätt. Även att man kan göra saker för välgörenhet och samhället.
Jag undrar om craftivism har gjort historia i slöjden
Jag tänkte också på varför man ska göra en skylt med textil istället för att bara måla en vanlig, för hon sa att hon tycker att det ger mer inflytande men själv tycker jag inte det.
Jag undrar hur mycket folk som gör det i Sverige för jag har inte sätt någon.
Jag undrar varför ingen har kommit på det här tidigare, eftersom att det är ett väldigt bra sätt att framföra sin åsikt.
Varför det har kallats för långsamhetens revolution?
Varför gör inte fler personer det här? (De flesta bara sitter och stirrar på deras telefoner på deras fritid…varför gör man inte nåt där man kan hjälpa någon??)
Jag undrar om jag kan göra skillnad genom craftivisim?
Jag undrar mer om varför man var tvungen eller att det var “viktigt” att ha en bonad i hemmet.
Jag undrar varför kvinnor inte fick resa under så mycket under 1800-talet. Jag förstår att det var någon sån här grej med att “Kvinnor ska bara stå i köket” men Jag känner att jag inte fått någon förklaring nu eller tidigare.
Jag tänkte på att min mormor har många broderingar hemma och undrar om hennes mamma eller mormor hade broderat dem.
Jag undrar hur lång tid de tar att göra det. Jag undrar om när de gör något fel blir de arg och ger up?
Varför broderi vid 1800-talet var en sak som man gjorde, alltså ville göra. Man fick ju inte läsa men helst brodera. Fick man något för att man broderade eller var det bara en sak man gjorde?
Varför tog människorna åt sig så mycket av vad det stod på bonaderna?
Den praktiska stationen med broderi väckte hos väldigt många den gamla vanliga frågan: Hur får man in snöret i nålens öga?
Alla andra gånger när jag introducerat broderi har jag missat alla dessa tankar som bubblar hos eleverna även vid praktiska moment.
Jag undrar om man brukar brodera med bara samma stygn eller om man brukar variera i samma broderi.
Jag tänkte på… att det var roligt.
Jag tänkte på att jag inte vill sticka mig i handen när jag sydde
Jag undrar…Hur man gör för att inte trassla ihop allt
Jag undrar om jag kommer bli bättre på att brodera.
Jag undrar hur man byter håll så att det blir fint och fortsätter hålla samma längd på styngen. Jag undrar också när dom har styngen är bra att göra/använda
Ska man se till så att broderingen blir exakt eller gör det någon skillnad om man gör fel?
Jag undrar… Varför man ska kunna det här?
Efter den här lektionen bestämde jag mig för att redan nästa lektion fokusera på praktiskt arbete så att händerna får sitt först. Det blev också ett smart upplägg eftersom jag under deras lektion tre skulle behöva vikarie och de då skulle veta precis vad de skulle göra eftersom vi redan gjort det lektionen innan.
I allas respektive loggböcker skapade jag ett autosvar (en av de fiffigaste funktionerna i Slöjdportfolio enligt mig) där jag skrev att jag samlat allas kloka tankar och frågor samt att jag kommer att besvara dem för hela gruppen under kommande termin. Detta innebär troligtvis fler stationslektioner under terminen men även mindre avbrott och föreläsningar från mig nu när jag vet hur det bubblar i huvudet av frågor.
Så här blev planeringen efterföljande lektion:
Hjärna med händer 